darrande ben

måste bara berätta om denna händelsen! detta va det hemskaste jag någonsin har upplevt!
jag pluggade ju hela dagen igår. och när jag pluggar brukar jag alltid sätta mig i vårt gästrum för att jag koncentrerar mig mycket bättre då!
och där finns en dörr, som leder till en liten garderob där inne, och varje gång man stänger dörren till själva gästrummet öppnas alltid den, alltså det är typ luften eller något sånt. ja ni fattar!
iaf! jag hade gått ner för att hämta något eller nått. så när jag gick upp stängde jag dörren, och då va dörren till garderoben öppen. så jag gick och stängde den, och sen satte jag mig i sängen. och då hörde jag något ljud, alltså som om någon typ slog lätt på väggen eller något. jag trodde bara det va sängen som lät när jag satte mig i den, så jag brydde mig inte riktigt om det. men sen så kom det värsta dunsen i dörren, alltså det lät som om någon slog riktigt jävla hårt i dörren och så hörde jag ett arg skrik.
och det första jag tänkte var "herregud, djävulen har kommit för att döda mig". det va de första jag tänkte. så 5 sekunder efter jag hörde smällen, försökte jag skrika, men det gick typ inte. det kom ut typ något mörk ljud ifrån mig. jag var i sån chock! så jag rusade ut ur rummet, skrikandes, in i max rum och han var inte där, då tänkte jag "han har redan tagit max". så jag rusade ner för trappan, skrek fortfarande. mamma kom rusande mot mig och hon skrek typ "IDA IDA VAD ÄR DET ?! VAD ÄR DET?!"
jag rusade in i studion, stog med händerna för ansiktet, försökte andas. "herregud, herregud! jag pallar inte, herregud". det va det ända jag sa i 5 minuter.
mamma och pappa stog runt mig och bara kollade på mig. jag försökte förklara för mamma, men det gick inte. hela jag skakade så in i h*elvete, och jag kunde knappt stå på mina ben.
och då hör man uppifrån "HALLÅ?! KAN NÅGON SLÄPPA UT MIG?!"
max hade alltså gått in i det lilla rummet när jag var där nere för att hämta något (?), och jag hade inte märkt det när jag kom in i rummet, så jag hade stängt dörren (det finns inget dörrhandtag inifrån), så han hade inte kunnat komma ut.
jag svär på allt att jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv! och jag överdriver inte en bit av det jag precis skrev. allt detta hände, och jag tänkte precis allt det jag skrev.
sjukaste jag någonsin varit med om! och även ifall det bara var max som skrämde mig, så kommer jag nog aldrig sitta där inne själv. och jag minns fortfarande hur smällen lät, och hur rädd jag blev. jag skakade i flera timmar efteråt. och jag tog inte ett steg i det rummet igen.

Kommentarer
Postat av: rebecca lundell

HAHAHA!

kan verkligen se mig dig framför mig... alltså.. HAHA!

du blev nog mer rädd än vad jag blev tack vare dig vid järnvägen :((

2011-05-09 @ 16:49:25
URL: http://rebeccalundell.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0